Jag blir så arg, varför är allting så orättvist? Bara för att döden ska jävlas lite extra så ligger min farfar nu på dödsbädden och har bara 1- ev fler dagar kvar.. Det kan ju tyckas vara lite mer "rättvist" med tanke på att det nog är "hans tur nu" men det är ÄNDÅ INTE rättvist tycker jag. varför ska dom ta bort alla från mig? var inte så längesen farmor försvann, och för några år sen gick morfar bort, och det o mnåågot var INTE rättvist, Ooooh... Dock känns det lite lättare ang farfar, för jag tror det är detta han vill. få återförenas med farmor som han har saknat såååå! ♥

Snart blir det väl begravning då?, jag absolut HATAR det samtidigt som jag tycker det är så fint och fridfullt och ett fint sista förväl. men det är Alltid jag som gråter mest, blir helt hysterisk och överröstar tom prästen. jag kan inte hjälpa det, det är mitt sätt att få ut det. jag vet inte hur jag annars ska arbeta mig igenom det utan jag släpper ut alla käsnlor som finns i hela kroppen och mina tårar är för alla mina änglar..

Skolan orkade jag inte med idag, har sovit tre timmar inatt så är helt slut.. kl 4 ringde dom och pappa åkte in till sjukhuset. kl 5 åkte mamma in där och undertiden har jag bara legat och väntat på besked, pratat lite med tusse, och för en stund sen kom älsklingen och överraskade mig för han tyckte så synd om mig så han kom och gav mig lite kramar och pussar men tyvärr va han tvungen att gå tillbaka till lernia :( Jag älskar honom! Jag vill inte mer nu.

NU får det bannemig vara slut asså. nu tänker jag inte tillåta att en enda person till försvinner från mig/oss.. <3<3<3<3<3<3



Im gonna send you one last godbye, - but im sure we'll meet again in heaven.. <3